Shit pommas vilken vecka det har varit, le brain har fått jobba kan man säga! Så mycket som 5 st examinationer (varav 3 st midterms, 1 final och ett term paper) är nu strukna från listan. Känslan nu, fullständigt amazzzed. Det roliga är att mentaliteten inför hela skolgrejen är så extremt avdramatiserad här om man jämför med hemma. Det jag menar är att här så uppdagas ingen klassisk pluggångest, som jag har en tendens att lida utav hemma.

Kan förse er med ett exempel. I måndags hade jag två mid-terms. En kl 12.45 och en kl 16.15.  Hade pluggat pyttelite på sönkväll för jag och Sara tänkte att vi kan plugga resten på måndag fm, dvs samma dag. Dock kände vi när måndagen var kommen  att det är något magiskt över våra måndagsmorgonar. Vi börjar så sent så då kan vi starta upp veckan på ett lugnt och skönt sätt genom en liten sovmorgon, dusch, bra musik, långfrukost etcetera. Vi bläddrade lite i läroboken och insåg att det nog är  "för sent" att lära sig detta på typ 1h. Så vi droppade det, "vi får gå på känsla istället". Detta är ett exempel på ett beteende som aldrig skulle uppvisas från min sida hemma i Umeå. Där tar jag ansvar och skulle inte lämna ett tentaresultat åt slumpen på det sättet som jag tydligen gör här. Vi gick dit - vi gjorde vårt bästa - med lite flyt får nog godkänt  - och det är det enda som betyder något här ;) 

Hade detta varit hemma hade jag blivit så jävla ångestfylld och less på mig själv. Och det är därför tar jag tag i saker i tid hemma, vill inte utsätta mig för det. Här däremot, finns inte en gnutta ångestkänsla i min kropp. Jag och Sara kan sitta i varsin säng, kvällen innan en exam i tjeckiska och fråga oss själva hur vi i hela friden tänkte när vi bara sket i att plugga till den?? Och sedan kikna av garv "det löser sig, i värsta fall får vi göra en omtenta på skype i januari"

Det är så häftigt att ens mentalitet kan skilja sig så mycket. Jag är samma person som innan, men jobbar så annorlunda i den här pragvärlden. Det är som att jag har plockat upp mig själv från verkligheten i Umeå, droppat mig som en knappnål i Prag där jag lever ett låtsaslife och där jag kan göra lite vad jag vill utan några egentliga konsekvenser.. Till våren är det tillbaks till normala responsibiliteies så det är bara att passsa på att njuta av den här världen där ångest inte verkar vara uppfunnet ännu. :)

Kallt har det hunnit bli däremot, så har inhandlat lite vintermundering för att stå upp emot kylan. Jaaa inte samma nivå som Sverige förstås. För surrade precis med brorsan på telefon och det enda jag såg var vitt??! Jag hoppas att snön väntar lite med att besöka Prag iaf :]