veckan som vi befinner oss i hade jag gruvat mig inför, pga det väldiga bombnedslaget av redovisningar. och torsdagen, alltså idag, hade jag sett som värstingdagen. tänkte att om jag klarade mig igenom den skulle jag klara allt. och ser man på! jag var vid liv vid skoldagens slut! coopertestet är väl ingenting jag vill skryta om, men vem bryr sig. och så tillslut, på sista lektionen, var det dags för talet! och hör här, det gick bra! det gick bra! bra bra bra! jippi och jag lever. nu ska jag hyra en film och mysa med nya veckorevyn. sen, när kvällen börjar närma sig natt - då ska jag sova sött.