bestod av mer cykling än under hela min livstid typ (okej, jag satt bara på packisen, men ändå). där satt jag och hade hur kul som helst. hanna tog täten och ledde oss till nån fest på mariehem, eller nydala, som egentligen inte borde kunna klassas som fest eftersom den bestod av typ tre pers. vi for iväg, yrade runt lite och olyckligtvis splittrades vårt lilla gäng men islutändan hamnade vi alla hamnade hos emil lindberg på böleäng där man kände igen en hel del ansikten. där vare rätt nice, men efter att grannen hotat med att ringa polisen var det efterfest på östteg. inte heller detta borde kunna klassas som fest, eftersom de varken fanns musik eller så, samt att hela herrskapet typ började kräkas.... skall ej gå in djupare på detta.
när jag och hanna skulle gå in till mammas lägenhet och sova, så gick allt frid och fröjd. tills telefonen ringde och vi sprang ut. dörren slås igen och nycklarna är kvar inne. fan vad bäst man kan vara, ja ringde mamy mitt i natten, stackarn, och hon fick öppna åt oss.
idag äre chill.

enda bilden som typ togs under gårdagen.sweet:)